Point Diagnostics

Nanoteknik ger enkla, snabba och billiga och diagnostiska tester

Ett test som du kan göra på apoteket för att få veta om din onda hals beror på ett virus eller om det är en bakterinfektion som du måste gå till doktorn för att få hjälp med. Ett test som på vårdcentralen snabbt och enkelt kan avgöra vilka virusstammar som är involverade i en patients influensa. Ett test som veterinären kan ha med sig och använda direkt vid besöket på lantgården…

Det är några av alla de möjligheter som öppnar sig tack vare ny teknologi för DNA-baserade tester som utvecklats av forskare vid Uppsala universitet.

Den patenterade detektionsprincipen baseras på magnetiska nanopartiklar som kan hybridisera (binda på molekylärbiologisk nivå) till de målmolekyler man letar efter. Målmolekylerna har förstorats till så kallade DNA-nystan och känns igen på ett mycket specifikt sätt genom hybridisering till en s.k. hänglåsprob. Man kan sedan enkelt detektera förekomsten och mängden målmolekyler genom att mäta provets magnetiska egenskaper.

− I dag används som regel fluorescensbaserad mätning för att analysera biomedicinska prover. Det betyder att mätinstrumentet måste innehålla avancerade optiska komponenter som linser och lasrar. Summa summarum blir det dyrt, säger Maria Strömme, professor vid Ångströmlaboratoriet och en av uppfinnarna av den nya diagnostiska metoden.

− Vår nya teknik använder istället billiga elektriska komponenter. Den lägre kostnaden gör  det möjligt att ha avläsningsinstrument på apotek, vårdcentraler och hos veterinären ute i fält, på sikt kanske till och med i hemmet.

Ett exempel på en möjlig tillämpning skulle kunna vara ett test som ger patienter möjlighet att få en diagnos av t ex halsinfektion och andra enklare åkommor på apoteket, utan att behöva besöka en vårdcentral eller akutmottagning. Rör det sig om en virusinfektion som läker ut av sig själv eller en bakterieinfektion som kräver läkarbesök och antibiotikabehandling?

− Ett enkelt och säkert sätt att besvara den frågan kan också bidra till att förhindra att antibiotika förskrivs i onödan och bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens, säger Maria Strömme.